gick superträningspromenad igår med Baby C igår runt källtorpssjön,

dock visste jag inte att det var bergsklättring uppåt först,

för att sedan i princip ramla ner för att torra löv är stor halkrisk,

slog då i en sten med min stackars fot.

Baby C fick ta emot mig resten av nervägen, dvs vara mitt skyddsnät.

nej nu vet alla att jag har ont så nu kan jag återgå till att utforma psykologiuppdraget.