Put a wooden cross on my finger and walk forever

Nattliga promenader är fantastiskt.
Ingen annan ute i mörkret, bara jag, helt ensam.
Lyssnar på rad efter rad av artisterna.
Förundras över hur vackert svenska språket kan vara,
om det bara formuleras på rätt sätt.
Kent, Daniel, Petter, Veronica, Oskar är duktiga på det.
Nu ska jag vila ögon och kropp efter alla intryck och känslor.
I min tomma säng i min ensamhet.
Saknar dig, saknar oss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0