Idag startade allt ännu en gång. Detta steget man tar för att få må bra som många andra. Första mötet med gruppen. Första gången i riktig terapisession. Paniken jag hade hela tiden och krampen i tarmen. Men ändå tryggt. Även fast jag helst ville försvinna från jorden yta för en stund så kände jag mig trygg. En trygghetszon att få komma till varje vecka i två timmar. Hoppas det här kommer bli lika bra som det känns just nu.