Har levt livet så normalt som det går den här veckan. Tagit mig friheten till mer ensamtid. Men samtidigt varit i mer givande sociala sammanhang. Balansen är det viktigaste för att jag ska orka nu. Jag och min mami hade helkväll i fredags vilket var en befrielse. Smärtan i att prata om det med människor det berör. Men kändes bättre efteråt och vi avslutade kvällen med att fascineras av dansarna i musikalvärlden. Vet att jag aldrig kommer bli så bra men det räcker för mig att jag älskar det.